Villa eller lägenhet

Efter en heldag på altanen med slipning, oljning och målning fattar man inte vad det skulle vara för skillnad. Dessutom har vi haft snudd på fler hantverkare i våningen de senaste veckorna än vi hade i villan på 30 år. Nu funkar i alla fall elen på balkongen. Fogen i duschen är också åtgärdad. Det som återstår är en parkettbit som separerat och handdukstorken i duschen som pajade i går. Fördelen är väl att vi har garanti på det mesta eftersom de förra ägarna renoverade det mesta in i det sista. Vi har lite trädgårdspyssel i form av balkonglådor i listan av återstående. Kanske inte i nivå med drygt 1.000 kvadratmeter tomt, men med lite dålig planering ska det nog kunna ta sin runda tid. Nu har vi även blivit olivodlare - en gammal dröm att få göra i full skala på någon grekisk ö efter pensioneringen. En gasolgrill har också inhandlats och invigts med gott resultat. Det har hunnit bli både entrecote och kalvkotlett. Har även firat Lillemors födelsedag med pompa, ståt och "köbemad". Våren har intagit vår vackra stad och musöronen är redan färdiga björkblad. Blev tv-kändis förra veckan i samband med Motormässan i Malmö. Det var iofs bara few seconds of fame, men i alla fall. En lyxig lunch på Gastro kostade vi på oss i lördags. De serverar superkäk till priset av dagens. Tyvärr har de inte happy hour på sortimentet i vinlistan, men något ska det kosta att ligga på topp. Fika på Dunkers och en snabbis in på Telegrafen avrundade denna happening. Kommande helg ska Lillemors syster Janet och hennes Lasse Jansson (nej inte LJ Media-Lasse) komma på besök. Ska bli kul att få visa upp Sundets Pärla i all sin prakt. Om inte annat kan man ju demonstrera på Första Maj - ja nöjeslivet alltså. Som grädde på allt detta mos besökte jag ett svinglabb i Ängelholm. Det besöket innebar att jag på en dryg timme slog fler golfslag än jag gjort sammanlagt på de senaste fyra åren. Besöket resulterade även i ett set nya klubbor att förvara i 50-årspresent-golfbagen. I ren och skär inspiration bokade vi in en golfweekend på Stufvenäs i slutet av maj. Åsså har vi bokat sommarsemesterresan. Det blir grekiska övärlden i år. Kanske man hittar den olivgård på vilken man sedermera ska njuta sitt otium. Det blev ganska många ämnen denna gång, men så blir det när man inte är flitig och frekvent.

Dåligt samvete eller dålig koll

Ibland kan det bli lite olika med saker och ting. Det behöver iofs inte vara ngt större fel på planeringen. Det kan bara vara så att saker kan gå lite galet. Vi firade bröllopsdag i tisdags och för andra gången i livet hade jag missat detta viktiga datum. Den första gången var faktiskt just den första. Själv tyckte jag att jag hade läget under kontroll. Hade nogsamt noterat datumet i min kalender på jobbet. Problemet var väl bara det att jag hade noteringen på fel datum. Till råga på allt hade jag inte fått riktigt rätt på antalet år heller, vilket i sammanhanget var den lilla fadäsen. Nåväl - min ömma hustru påminde mig sådär finkänsligt på morgonkvisten, men det tog en stund innan jag fattade vinken. Mest eftersom jag hade så bra koll på läget, trodde jag. Nu finns det ju lösningar på allt och en vänlig dam i blomsterbutiken i Råå fixade den ovan publicerade buketten. En välhängd oxfilé på Haket senare på kvällen fullbordade verket. Det var helt klart mer penibelt med första missen. Lillemor fyller nämligen år precis en vecka efter vår bröllopsdag. Lyckligt ovetande traskade jag in i köket i vår dåvarande villa i Jämjö och fick se ett gratulationskort strategiskt placerat på köksbänken. Kortet var på engelska och jag utbrast på mitt okopierbart raljanta sätt: "Ja hon är för skral min syster. Inte nog med att hon skickat kortet en vecka för tidigt, hon har ju tagit alldeles fel. Happy anniversary betyder ju inte födelsedag. Det betyder ju ..." Insikten om mitt klavertramp rann till lika snabbt som blodet rusade upp i mina kinder och med skammens rodnad insåg jag hur ruskigt pinsam situationen hade blivit. Nåväl så här 27 år senare har man måhända lyckats reparera detta misstag. Fördelen med den överdrivet jobbiga situationen var dock att jag sedan dess inte missat eller glömt en enda av våra bröllopsdagar - förrän nu ...

Tidsomställning

Det måste varit något som hängde ihop med övergången till sommartid. Igår fick jag fakturan från elektrikern som var här i början av förra månaden. Han som hälsade på i en halvtimme, mätte lite med sin "pipmoj" och konstaterade att det inte fanns några fel. Förvisso hade vi ström när han gick, men det funkade bara ett dygn. Läge att plocka fram sina gamla Timell-talanger, med andra ord. Felet löste sig när jag kopplade ur uttagen på altanen och sedan dess har det faktiskt funkat. Tydligen har våningen drabbats av timellare tidigare. Den fiffige hemmapularen hade borrat sönder uttagen i bakstycket för att få till en snyggare installation. Och - visst tusan var det snyggt, men lösningen gör att fukten rinner in i kontakten bakifrån och det gillar inte den känsliga jordfelsbrytaren. Nu blir det till att dra om med längre kablar och byta till täta don. Inget jag känner att jag ska ge mig på, så det blir till att ringa elfirman igen. Dessutom lär jag få min dos av fix i helgen. Då ska vi åka ner till Björn och Lisa för att hjälpa till lite i deras nya lägenhet. Förhoppningsvis blir det läge att ta med verktygen, för lite abstinens har man allt. Vad var det då med övergången till sommartid. Elektrikaren måste ha ställt om klockan till sommartid eller trott sig vara på resa till Helsingfors. De faktiska 30 minutrarnas arbete blev hux-flux två timmar. Visserligen skulle det tas betalt för inställelsetid och annat, men firman ligger bara ett par kvarter härifrån. Förhoppningsvis kan man förvänta sig lite kompensation vid prissättningen av nästa jobb. Om inte annat lite rabatt på själva kontakterna. Hade för övrigt ett litet snack med expediten på Bauhaus om olika varianter. De hade dubbeluttag som var IP44-klassade i prislägen mellan 20 och 575 kronor. På min fråga om de dyrare var tätare eller eljest bättre svarade hon: "Det är ungefär som skillnaden på en Skoda och en BMW". I samma andetag menade hon att det inte rörde sig om kvalitetsnivå - mer om känsla. Behöver jag tillägga att det inte blev någon affär?

Orsak och verkan

Läste att antalet trafikolyckor minskat. Onekligen en skön utveckling efter år av misslyckade insatser från våra vägars verk. Orsaken är (naturligtvis) att trafiken minskat och detta till följd av den "kris" som media gärna förstärker och fördjupar. Vägverket är inte sena att ta heder av situationen och hävdar att det är fartkameror och andra åtgärder som nu ger resultat. Jag drar mig till minnes året då dessa plåtpoliser gjorde sin Sverige-debut. Det året ökade antalet olyckor kraftigt. Vägverket var inte sena att deklarera att detta berodde på högkonjunkturen. Folk körde helt enkelt mer bil. Att förhållandet skulle kunna vara det omvända nu verkar inte ha slagit dessa personer vars verksamhet finansieras med våra skattekronor. Som vanligt saknas logik i argumentationen. Personligen tror jag inte att en digitalkamera på något aktivt sätt kan bidra till ändrat trafikbeteende och därmed högre säkerhet - vare sig det är hausse eller baisse på börsen. Måhända med undantag av det tiotal meter kameran har koll. Fast å andra sidan är det ju bara 20 procent av bilderna som kan leda till vidare utredning och bara ett fåtal procent av dessa leder till böter. Själv kör jag med solskyddet nere på de förhatliga vägavsnitten. Ännu roligare vore kanske att ha tomtemask. Ser situationen framför mig när man blir kallad till förhör. "Ser du vem som är på bilden", frågar förhörsledaren. Svaret är logiskt: "Visst, men jag trodde inte han fanns".

Rekommendabelt

Ofta blir man besviken på filmer som bygger på böcker man gillar. Detta gäller dock inte Män som hatar kvinnor. Tycker att man lyckats fånga storyn riktigt bra och filmen känns inte så lång som den verkligen är. Manusfolket har fokuserat på de bitar som för historien framåt och allt går i ett rasande tempo. All bokutfyllnad är borta och på något sätt är det spännande trots att man vet vad som ska hända, hur det ska sluta och vem som är "skurken". Fanns till och med plats för några skratt mitt i all misär. Denna film kan klart rekommenderas. Däremot tycker jag inte man ska se den innan man läst boken. Sedan kan man naturligtvis ha synpunkter på Stiegs pappa och bror i deras agerande gentemot Stiegs sambo. Jag hoppas hon får sin rättmätiga del av vad som bevisligen kommer att bli en ganska stinn påse med pengar.
Nu ska det åkas till Väla. Det lokala näringslivet måste gynnas. Svante behöver en säng till nästa besök, då vi ska testas som barnvakter. Förstår inte att vår dotter Anna hyser så stort tvivel angående vår lämplighet. Hon är ju i sig själv ett lysande exempel på enastående föräldraskap.

Absinth och obskyra butiker

Efter en slitsam vecka, som avslutades med semlor på jobbbet för att fira chefens födelsedag, har det äntligen vankats helg. Idag stundar matiné på stadens filmstad. Ska utforska om det gick att filmatisera Stieg Larssons första del i Millenniumtrilogin (Män som hatar kvinnor - som älskar datorer). Att det bli tidig föreställning beror på att vår ålder inte tillåter sena kvällar och ska man stå pall hela söndagen gäller det ju att inte komma hemsläntrandes "miss-i-nassen" varje kväll. Å andra sidan blev det sent igår (eller snarare idag). Gunilla ringde och undrade om vi ville gå på bio, men det ville vi inte eftersom vi ska göra det idag. En stilla stund på Telegrafen kunde vi dock sträcka oss till. Denna stund blev ganska lång. Samtalsämnena pendlade mellan olika sorters fludium med stänk av anis och sortimentet i närliggande butiker. Kul som vanligt var det och på kuppen blev vi inbjudna på fest i Ängelholm. Ser fram emot att koppla av i vardagsrummet och njuta av värdens Harley. Ni fattar att han är ungkarl, eller? Enligt rapport var det jippo i den närliggande butiken idag med give-aways och allmän munterhet. Som lite grädde på lördagsmoset har jag iklätt mig rollen som N.P. Möller på förmiddagen. Det var nästan som om man bodde i villa. Fördelen var att uppdraget bara tog en kvart. Nu ska vi ner på sta'n och lägga upp mina nya (och nytvättade) byxor. Fattar inte varför ett par spritt nya och rena brallor ska in i maskinen, men jag har ju alltid varit en lydig varelse. Dagens illustration illustrerar ett av gårdagens samtalsämnen.

Bortskämd eller bara gnällig

Så, då har man gjort Karlskrona. Två gånger till och med. Fattar inte hur gatuvåldet kan leda ngn topplista. Såg inte ngn som kunde förefalla slå ngn på skallen. Ett koppel skinnskallar med ölburkar hojtandes slagord (vars innebörd de sannolikt inte har vett att förstå)utanför PM var väl inte det mest avskräckande jag sett. Måhända de två gamla damerna som kom ut från Hemköp hade ngt ont i sinnet. Kanske var jag för tidigt ute, men det fanns liksom inte några incitament att fortsätta flanera. Knappt ens läge att avlägga denna rapport. Gamla O'Learys blev aldrig konsthall. Det blev en skoaffär. Stans bästa hak - Kino - blev å andra sidan konsthall. Pizzakungen har byggt till gamla vattentornet med ett par glasburar. Inte riktigt klart ännu, men fult och konstmuseum med Da Vinci-tema ska det bli. Den forna Verner&Verner-butiken, som bytte till liknande verksamhet med ngt danskt namn, har redan slagit igen och blivit blomsteraffär. Schlagerbaren är numera café och lyxkrogen på Rådhusbacken har blivit Thai-krog. Min gamla fotobutik, som efter diverse namnbyten blev telefonaffär har dock äntligen fått den inredning man väntat på i ett par år. Det är väl bara att gratulera Katarina (om hon inte hunnit ge upp och byta jobb). Lite tomma lokaler bjöd gågatan också på. Nej, det var inte med saknad man tog sin nostalgiprommis, mer med lättnad. Tror att hotell-tv:n ger mer utbyte och en god natts sömn är värd mer än guld. Jo, det var öppet på räven och ankaret och hade det varit torsdag skulle jag kanske gynnat detta näringsställe (om de fortfarande kör karaokee, vill säga) med ett besök. Just i skrivande stund känner jag mer för att följa en känd pågs fotspår. Det vill säga: fly från långeläpp, hoppa på Akka och flyga hem till mitt kära Skåne. Min ömma hustru skulle man ju faktiskt i det läget också få på köpet, men denna bonus får anstå ett dygn. Illustrationen lär väl tala för sig själv.

Turistens klagan

Det sjunger inga ungar på Hantverkaregatan. De låter alltså inte alls och därmed knappast så fria som bara ungar kan. Själv är jag bakom lås och bom på mitt hotell (Siesta) efter en dag på barrikaderna en vanlig kväll. Ganska nöjd med mitt omskrivning av detta poetiska epos. Sitter alltså på ett hotellrum i min födelsestad Karlskrona. Ska väl ta en liten promenad i nostalgins tecken när jag postat detta inlägg och loggat ut. Med tanke på att stan toppar listan över oprovocerat gatuvåld gäller det väl att inte stanna ute så länge. I morgon bitti tänkte jag avlägga en kort artighetsvisit på mitt gamla jobb innan jag drar vidare. Upplevde en våldsam törst efter dagens jätteportion lunch-lasagne och hällde upp ett glas vatten. Hemska misstag. Förvisso var detta inte på något sätt en av orsakerna till att jag efter totalt drygt 40 år (varav 30 i svit) bestämde mig för att flytta, men fy f-n vad Karlskrona-vattnet smakar illa. Man tänkte inte så mycket på det när man drack av och bryggde kaffe på det varje dag, men när man vant sig vid vatten som inte smakar metall är det en snudd på grym "deja-goute". Alltså låter vi dagens illustration stå som en evig påminnelse att aldrig använda vattnet i Blekinges residensstad till annat än utvärtes bruk. Undrar om de har öppet på Fox & Anchor - jag är fortfarande törstig.

Cliffhangers och olika sorters sås

Förmodligen är det ingen som legat sömnlös över att inte ha vetat hur åsnan mellan hötapparna avlöpte, men för säkerhets skull kan jag avslöja att vi avstod tv-soffan, åkte ner till Malmö, fönstershoppade och hälsade på Svante och barnen i Lund innan vi begav oss vidare till Holmeja och SORK-fest. Kul att återse de som tidigare huvudsakligen var målgrupp och som nu huvudsakligen är vänner. Lika bra för egot att höra hur mycket de saknar mig (eller min gamla roll). Lyckades få till några ackord på gitarren innan Mummelmannen tog över och hustrun vänligen skjutsade mig hem till hemmets säkerhet på Tågaborg.
Förra helgens aviserade utgång gick i såsens tecken. Vi startade kvällen på Gyllene Prag - ett litet hak vid S:t Jörgens Plats (där de påklädda statyerna står). Helt ok ställe att slinka in för en pilsner på, men kanske inte en plats som förtjänar vare sig stjärnor eller gafflar. Schnitzel på längden och tvären står på menyn - ja, eller snarare "på flatan". Huvudsakliga samtalsämnet vid bordet blev huruvida "husets" betyder kall. Detta åsyftade såsen för dem som valt béarnaise. Min tigervariant var dock både het och varm och Lillemors svampdito höll klassen.
Efter denna kulinariska upplevelse (vilket man väl kan kalla den oavsett nivån - en besvikelse är ju faktiskt också en upplevelse, som jag konstaterat i ett tidigare inlägg), var det dags för nästa överraskning. En kort promenad senare hamnade vi utanför Dunkers. Personligen hade jag nog trott vi skulle hamna på någon biograf. En snabb titt på programdisplayen avslöjade att det skulle vankas en helt annan sås, nämligen salsa. En snabb titt på klockan avslöjade att damerna haft mer i påsen. Det är nämligen inte likt dem att stressa för att komma trekvart för tidigt. Jojomen, det skulle gås på danskurs också. För mig som inte kan få till koordinationen på ett jympapass blev denna exkursion i märklig takt en totalt förvirrande lektion.
En, två, tre - fem, sex, sju. Var f-n tog fyran vägen och viss tusan ska det finnas en åtta. "Sluta tänk, räkna inte och bry dig inte om takten eller tempot", visade sig vara melodin för att få till det. Testade allt och kom till slut (genomsvettig) på att det gick att köra en vanlig "åtta" och ta bugg-steg.
Helt klart enklare då att slinka in på Hamnkrogen och ta en kvällspilsner för att återfå lite vätskebalans. Här passade Staffan på att visa lite av kvällens bevismaterial. Illustrationen visar reaktionen när det visade sig att han missat att radera några av tidigare kvällars bildmaterial.

Sicken vicka

Ibland händer det mer än behövligt under en vecka. I måndags stack jag ner till Genève för att representera företaget på Bilsalongen. Vi visade bland annat Legacy Concept för första gången i Europa. Tyvärr hade de flesta svenska motorjournalister redan sett bilen i Detroit och det verkade som om alla var mer intresserade av hur det ska gå för våra "svenska" tillverkare än att titta på de bilnyheter som faktiskt med säkerhet kommer att produceras.
Fick i alla fall en trevlig kväll på färskölbryggeriet med två av mina mer saknade f.d. arbetskamrater. Stället hade ett ganska kul sätt att servera sin pilsner. Här kan man snacka om helrör.
Frugan fick man umgås med ett par timmar på onsdagskvällen innan hon drog till dentalmässan i Köpenhamn. Min kväll som gräsänkling tillbringade jag i soffan. Lyckades somna redan halvvägs in i Antikrundan. Som lök på denna lax hade vi vajsing på jordfelsbrytaren, så det har inte gått att leka med datorn på hela veckan.
Torsdagen på jobbet bestod av kontorsflytt. Vi ska renovera våra lokaler och hela personalen är nu samlad i ett välljudande och mångfacetterat kontorslandskap. Själv sitter jag mellan rökkompisen Rolf och Camilla. Förmodligen hade det varit bättre om vi haft Camilla mellan oss.
Lyckades (som väl framgår av att jag sitter och bloggar) få tag i en elektriker på fredagen. Han gick runt och mätte i en timme utan att hitta några fel. Vara hur det vill med själva reparerandet - nu har vi ström i alla rum (så länge det varar) och kan bara med spänning vänta på vad man har mage att fakturera för en stunds trevlig gemenskap i vår våning.
Större delen av dagen har spenderats på Väla. Lillemor har testat alla provrum i den stora gallerian. Resultatet av fyra timmars hårt arbete blev en T-shirt. Våra ursprungliga planer: att tvätta "Kermit" och köpa en ny skrivare (den gamla har oförklarligt och utan varning börjat jäklas med oss efter endast 14 år) gick om intet. Det blir till att ta en tur i morgon igen. Sannolikt kommer min blida hustru att avstå denna bonusresa i det att dessa ärenden icke vinner hennes intresse i lika hög grad som att - till föga nytta - dra på och av sig kläder i dussinet olika trånga skrymslen.
I kväll är det aviserat utgång. Har ingen aning om vad Gunilla och Lillemor har kokat ihop (förmodligen inget ätbart). Återkommer med rapport om detta längre fram. Nu måste jag visst duscha, så vi kanske ska på något respektabelt ställe.
Senast vi var ute med Gunilla och Staffan hade vi lite ont innanför pannbenet dagen efter, så inför ikväll har i alla fall Lillemor försett sig med lite preventiv skyddsutrustning - om nu någon undrade vad illustrationen skulle illustrera.

Beslutsångest ...

... eller som åsnan mellan hötapparna. Idag var det planerat att ta sig ner till Malmö för att spendera lite av kontoöverskottet som ramlade in i onsdags. Tyckte det var en god idé när vi ändå ska till Holmeja i kväll. Kunde passat på att hälsa på barnen samtidigt. Nu är det ju en gång så att sport brukar stå i konflikt med det mesta av livets goda. Jag har alltid ansett att alkoholen har räddat mig från den skadliga idrotten - även om de flesta anser att ordstävet ska vara tvärt om.
Denna den sista lördagen i februari ska tydligen 3-milen i skid-VM avgöras och denna tilldragelse förefaller inte klara sig utan Lillemors hejaramsor framför tv:n. Igår var det herrstafett, Lillemor tittade inte och det gick ju som det gick. I min enfald tror jag det hade slutat lika oavsett, men vad vet jag om idrott?
Hur denna kamp mellan det onda och det goda kommer att ta sin ände lär jag kunna återkomma till i ett senare inlägg. Fest på Yddingegården med Mats, Marie och de övriga SORK:arna lär det bli hur denna konflikt än avlöper.
I morgon ska vi ha styrelsemöte i bostadsrättsföreningen. Låter ganska ambitiöst med tanke på hur liten föreningen är. Vi har fått "förtroendet" att hålla mötet hos oss.
Nu lär man få logga ut och övergå till att bli moraliskt stöd i hustruns ångestfyllda situation.
Dagens lilla bild är tagen under ljusfestivalen här i Helsingborg. Med detta val är jag tillbaka till min gamla rutin att inte ha ett spår av logik när det gäller valet av illustration. Måhända kan man få till det med att sportlovet är slut och att det brukar vara kallt och kanske så pass att till och med våra statyer fryser. Vara hur det vill - den har ju inget med själva ljusfestivalen att göra.

Språkförbistringar och jubileum

Hurra! Detta är mitt 100:e inlägg på Thomas Tankar. Skulle egentligen firat med en specialbild, men den är inte tagen än. Lillemor börjar så smått acklimatisera sig i Skåneland och - likt i Karlskrona för 30-talet år sedan - nu konfronterats med dialektikens mysterier. På den tiden var det en fiskare från Hasslö vars idiom inte riktigt passade det västmanlänska örat. Härom dagen var det alltså lite av en repris. Efter ett flertal försök att förstå vad den vårdsökande mannen hette - var det Paulsson, Paulsen, Pausen eller? Hon bad honom bokstavera. "Pei, ei, arr, iss, iss, åo, inn". Jasså, Persson. Det blev en ganska munter fikastund på Landskrona Tandläkarna den dagen, efter vad jag förstått.
Nu har vi laddat upp med spettekaka (eller "spiddekauga", som det tydligen heter) och en skiva med Edvard Persson (fast det var inte han som ringde). Med lite tålamod och flit ska säkert denna språkliga klyfta överbryggas - precis som den gjort en gång tidigare.
Själva storyn från kliniken blev bara dubbelt så kul när man slog upp HD dagen efter. Artikeln handlar om Perssons Pack som haft "time-out" i tolv år och nu ska göra come-back.
Dagen till ära ska vi naturligtvis även ha en kaffepaus med semla. Mest för att fira det hundrade inlägget, men nästan lika mycket själva bullens dag och inte alls det faktum att kronprinsessan idag lyckats få sin fars och regeringens välsignelse efter sju år.

Åter till ett aktivt liv

Efter fredagens baluns blev det en synnerligen lat lördag. Förmiddagen halvsovande framför tv:n slötittande på skidskytte och annan alpin verksamhet. Vi var faktiskt inte ens utanför dörren - inte ens ute med sopkassarna.
Idag har vi å andra sidan bättrat oss. Ur slafen redan vid 8-draget och storstädning av lägenheten (inklusive utbärning av soporna). Lite skidtittande mellan reporna med skurmoppen och en timmes promenad i solskenet har det också blivit.
Nu börjar det kurra i magen, så det börjar bli dags att ställa sig vid spisen. Tyvärr glömde jag sätta in fredagsresterna i kylen/frysen, så det blir att börja från noll. Synd på den goda fläskfilégrytan, men ånger är inte min starkaste sida.
Bilägger en bild från fredagens festivitet.

Tänkvärt om kost och hälsa

Vad trött man blir på Anna Skipper och andra hälsofascister. Finns det något godare än en hembakad semla (denna är bakad av min dotter Anna) och en kopp kaffe? Skulle kanske vara en kopp rykande varm choklad med vispad grädde då. Tyvärr fnns det en mängd myter som florerar angående mat och motion. Tänkte försöka avliva en del av dem. Läs och begrunda dessa Q&A i ämnet:

FRÅGA: Kan jag genom att göra sit-ups få min mage lite mindre?
SVAR: Definitivt inte! När du tränar en muskel blir den större. Därför bör du inte göra sit-ups, såvida du inte strävar efter att få en större mage.

FRÅGA: Är simning bra för figuren?
SVAR: Tja, se på valar.

FRÅGA: Jag har hört att idrott är bra för hjärtat och kan förlänga livet. Stämmer det?
SVAR: Ditt hjärta är programmerat till att slå ett visst antal slag under livet. Kasta inte bort dem på träning! Genom träning slår hjärtat snabbare och du förkortar livet! Vill du leva längre? Ta dig en tupplur!

FRÅGA: Borde jag skära ner på måltider innehållande kött, och äta mer frukt och grönsaker?
SVAR: Här måste du försöka att förstå logisk effektivitet. Vad äter en ko? Gräs. Och vad är det? Grönfoder. Så en biff är inte något annat än ett effektivt sätt att äta grönsaker på. Ät kyckling, och få i dig majs! En fläskkotlett kan ge dig 100% av rekommenderat dagligt intag av grönsaker!

FRÅGA: Borde jag minska på mängden alkohol jag dricker?
SVAR: Nej, tvärtom. Vin är gjort av frukt. Brännvin är destillerat vin. Det betyder att de tar bort vattnet ur frukten och då får du ännu mer av det goda, sunda innehållet. Öl görs av sädesslag, det säger allt.

FRÅGA: Är choklad osunt?
SVAR: Är du tokig? Kakaobönor = bönor. Bönor, linser o dyl är vansinnigt nyttigt. Det vet alla, eller hur? Choklad är den bästa feel-good-maten man kan få!

FRÅGA: Är det viktigt att vara i god form?
SVAR: Rund är en form, så god som någon!

Tack Lasse för dessa goda råd och (mat)nyttiga tips.

Intensiv helg

Så var det söndagseftermiddag igen. Denna helg har varit sanslöst händelserik. I fredags var det iofs lugnt. Då var Lillemor på Wallmans med tandsköterskegänget från K-na. Lördagsförmiddagen var det intensivshopping: Bolaget, IKEA, Jysk, Babylandet och Maxi på mindre än en timme.
Vi bjussade på grönsakssoppa (som smakar bättre än den ser ut). Mitt i maten SMS:ade Gunilla att hon och Staffan var på ingång för att spana in "Love & Light" - stadens senaste festivitet. Illa läckert illuminerade fasader och andra ljusinstallationer. Kärlekstunneln var kanske ingen höjdare. Det var mest röda lampor och den underjordiska gången luktade som ngt som måhända kan påminna om de nedre regionerna. Själva vandringen slutade i en gränd som hade den förlåtliga egenheten att den inrymde en liten pub. Vi slank in, tog en värmande kopp kaffe och testade att dra in Helium från ballonger. Kan ha varit detta eller de indiska kryddorna i maten som gjorde sig påminda på hemvägen.
Idag har Anna, Svante, Björn och Lisa varit på snabbvisit och testat laxlasagnen. Denna gång blev det en bild - ser för kletigt ut, men kommer att läggas ut vad det lider.
Samtalsämnet runt bordet var naturligtvis att Björn och Lisa ska flytta ihop. De har hittat lägenhet och snackade möbler, husgeråd och annat. Mitt i det hela säger Lisa: Vi har funderat på att skaffa ba...
Hon hann inte tala klart förrän det blev ett himla liv runt bordet, så ingen hörde ...dkar. Badrummet är tydligen stort nog och de har bara dusch, men kul var det så länge det varade.
Vi fick en webbkamera i present, så det mesta av eftermiddagen gick åt till installation och invigning i Skype-familjen. I samma veva passade Björn på att reparera vårt operativsystem. Hoppas det håller.
Dagens bild är från idag och visar stolen jag köpte under min shoppingrunda i lördags. En hundring på IKEA måste anses prisvärt. Tyget tillkommer iofs. Såg ganska ball ut efter pynt med Svantes första bok. Nu tyar jag inte mer.

Hemlandstoner

Nu är det riktigt tokigt i skallen, men skönt på samma gång. När jag rullade in i Helsingborg kände jag "hemma". Faktiskt mycket mer än det kändes att rulla genom Jämjö i går kväll. Visst var det lite häftigt att återse bilkvarteren i gammelstaden och visst var det ganska kul att skaka tass med Peter Rudvi, som försåg oss med de senaste årens fortskaffningsmedel, men likt förbenat är det redan mer hemma här än där.
Efter en vecka på vägarna tycker jag att dagens illustration kan vara passande. Eftersom jag nu låtit kulturen ta mig till nya höjder lämnar jag bedömningen av bildens logik till var och en.
Dags att logga ut. Lillemor är på ingång och efter denna vecka med enbart telefonkontakt ska det bli mysigt att få pyssla om henne lite extra.

I egna spår ...

... eller kanske fädrens. Passerade Jämjö norrifrån längs E22:an idag. Jesses vad konstigt det kändes - trots att man gjort det flera hundra gånger tidigare. Lika skumt kändes det att köra vägen in till Karlskrona - trots att man kanske gjort det 9.000 gånger tidigare. Den enda skillnaden mot senast var trots allt att det var fyra månader sedan senast och att man de facto inte bor i Jämjö längre. Något som man trots allt gjort i 30 år. Har varit på resande fot hela veckan och besökt lite återförsäljare tillsammans med regionchefen Kjell. I morgon är det ett stopp i Växjö innan det åter bär av till Skåneland och en fullspäckad dag på kontoret innan helgens förlustelser tar vid.
Min mailbox har varit helt hysterisk under de senaste dagarna. Mest beroende på att mina kolleger i Europa anser att funktionen "svara alla" är den mest användbara bland e-postprogrammen. Visst kan den ha sina fördelar , men när nästan alla vill kommentera en sak till avsändaren och anser att alla andra har nytta eller glädje av deras lilla inlägg växer det snabbt till bloggbävningsdimension. Det värsta är ju att man inte kan kasta eländet oläst. Någonstans i kedjan kan ju något av vikt ändras - t.ex. ett mötesdatum. Bita i det sura äpplet är ledordet för dagen och stilla hoppas att man hinner öppna, läsa och radera innan midnatt. Det är ju en dag i morgon också, som det så vackert heter. Gudskelov blir det sovmorgon eftersom vi redan är på plats på Scandic i Växjö och återförsäljarens neonskylt syns från rumsfönstret. Med lite otur hinner man in en sväng på kontoret redan innan det blir i morgon kväll.
Dagens lilla bild visar en tänkbar förklaring till datorhaveri. Alltså när något har kraschat på laptopen och musen är försvunnen.

Kulturchock

Tro det eller ej. Det blev en heldag på Dunkers idag också. Ingen tvångsshopping - förutom ett par repor på Åhlens, men det räknas knappt. Har plöjt genom alla utställningarna och även lyckats trycka ner en fika i baren. Blev så till oss att vi köpte årskort. Så nu kan man hänga i kulturens högborg varje dag. Funderar på att skaffa en svart polo och någon typ av halsduk i allmoge. Raka skallen, skaffa skägg, röka pipa och plastikoperera in ett gigantiskt adamsäpple. Skulle behöva en släng anorexi också.
Kanske på god väg. Dagens rätt blev inte helt fel. Kokade ihop en grönsakssoppa, som gjorde susen i det gråkalla vädret. Lite goda ostar, hårt bröd (kan rekommendera IKEA:s runda flerkorn) och ett glas Roodeberg. Tog faktiskt en bild på soppan - det såg för jävligt ut, men blir ett inlägg vad det lider.
Ikväll lär det bli statstelevisionen. De sänder ett debattprogram om etanolen. Kanske inga nyheter, men skönt att min gamla devis äntligen börjar slå igenom. Fritera i rapsolja, häll etanolen i spetsglas och kör på hederlig diesel - tills det finns vettiga alternativ. Nu är det dags att sätta på hurran. Den som kan sin kioskägare Malte Linderman vet vem/vad hurran är. Dock har jag inga tidningar att läsa sönder.
I denna nya stöldernas tidevarv följer jag dagens tradition och illustrerar med ännu en norpad bild från cyberspace.

Ol' man river av några klassiker

Sicken kväll det blev på Dunkers. Hade iofs räknat med att få höra Stormy Weather, men Sunny side of the street får väl vara ack så väder- och åldersbeständig. Johns mellansnack var av hygglig stand-upp-nivå och efter en stund hade "Orange" lyckats värma upp "negerbenet" så att det började låta riktigt bra. Störst musikalisk behållning var tveklöst trummisen Roger Berg. Papa Bues basist höll väl iofs också måttet. Vädermannens förmåga att klia elfenbenen kan man inte annat än imponeras av. Hoppas man själv har lika flinka fingrar i den åldern - om man kommer dit.
Gårdagen bjöd på tjurrusning genom city i desperat jakt på något att sätta på frugan inför nästa helg. Det blev en safari utan framgång, så risken är väl att exkursionen ska upprepas om en liten stund.
Snodde ihop en fiskgratäng, som förevigades och förbrukades. Kom på att det sannolikt var en av de mest användbara bilderna jag tagit till min kommande receptblogg. Den kan nämligen illustrera nästan vad som helst som varit i ugnen med potatismos runt sig. Bara att än en gång konstatera att mina matfoton inte kommer att locka någon till spis eller matbord. Däremot luktade (och smakade) det gott. Detta är upp till var och en att tro på. Måhända kommer tekniken en dag att kunna förmedla även på denna dimension.
Stulen på nätet är dagens bild, som föreställer fredagens entertainer. Det var naturligtvis så att jag glömde att ta med kameran - som vanligt. Synd att man inte kan lägga ut minnesbilder på nätet.

Spontaniteten firar inga triumfer

Förutom kalendern på jobbet börjar även helgerna bli fulltecknade. Just den som står i antågande är iofs än så länge ganska blank. Förutom i kväll då vi ska gå på Dunkers och kolla in Pohlman (den gamle vädergubben), som har satt ihop en kvartett med Örjan Kjellin och två lirare från Papa Bue. Förhoppningsvis finns det platser kvar - vi har inte skaffat några biljetter än. Måhända spontant - måhända bara dåligt planerat.
Nästa helg kommer Lillemors "orala orakel" från Karlskrona hit. Det är hennes gamla tandsköterskegäng (tro inget annat) som ska kolla in vår nya levnadsort och Wallmans. Helgen därpå stundar baluns i våningen. Några nyvunna vänner, Lillemors barndomskamrat med nyvunnen vän och familjen Skarped - en av de bekantskaper från min förra karriär, som utvecklats till goda vänner vi verkligen inte vill förlora kontakten med.
Dessa små händelser som stundar kommer förhoppningsvis förutom själva nöjet även att ge lite stoff till det stundande bloggutvecklandet. Till dags dato är det bara själva sidan som utvecklats. Eftersom det bara finns två fotograferade rätter känns det som om själva premiären får anstå. Adressen är i alla fall klar: www.pikanta.blogspot.com
Dagens illustration kan ses som en hyllning till Mats, Marie och deras trialvärsting "Mushu", med vilken undertecknad - trots den förevigade fadäsen - lyckades ta hem en delseger i Skånecupen för ett par år sedan. Körde bara en repa det året eftersom det gäller att lägga av medan man är på topp. Ska väl inte ta åt mig hela äran. Utan Marie i högerstolen hade det inte blivit någon pokal. Man skulle snarare kunna säga att det blev vinst trots att jag satt bakom ratten.
Vällingklockan ringer, som Pugh så vackert skaldade och det är dags att bege sig söderut. Inte till solen och värmen dock, snarare till jobbet.

Helgbestyr

Idag var det femte söndagen - det vill säga den dag då trappstädningen faller på våran lott. Ganska snabbt avklarat (eller avstädat) varefter vi tog en långpromenad i Pålsjö Skog. Lyckades snudda vid tipspromenaden och hittade två frågor, varav vi kunde svaret på den ena. Gött väder har det varit med sol, på nollan och lite friska vindar från sundet. Gårdagen var å andra sidan en lyxdag. Vi gjorde egentligen ingenting, men samtidigt en hel massa. Efter att ha flanerat runt i centrum (utan att handla något - mest förfasas över priser) stötte vi ihop med en gammal arbetskompis från Fabas-åren, som var på weekend med hustrun. Gav lite tips om hur man fördriver kvällar och månadslön i Helsingborg innan vi pilade vidare till "gissa-vad" och lyssnade på jazz, drack en pilsner och käkade "mixed basket". Stillade kaffesuget på Viva innan vi styrde kosan söderut för att gå på bio. Lillemor fick välja och jag lät valet bli en överraskning tills förtexterna rullade. Mellan biljettköp och själva filmen smög vi in på Tasty House och köpte lite tilltugg. Australia blev valet - klart sevärd film om än lite förutsägbar. Handlade om en kvinna som tar över sin mördade makes problemfyllda ranch mitt under brinnande krig. Lite smågullig sak med actionfylld inledning, tårdrypande slut och en hel del skratt däremellan. Passerade diverse näringsställen på hemvägen (vilket avslöjar att vi faktiskt promenerade flera timmar i går också), men bestämde oss för att avsluta i hemmiljö med fettbomb - d.v.s. ostbricka. Dagens HD innebar att Lillemor plockade fram måttbandet. Artikeln handlade om hur fet man måste vara innan man kan räkna med att dö av det. Vet inte om sucken var av lättnad eller uppgivelse. Mitt resultat tangerade "bra" med liten övervikt (ordvits igen) till "varning". Lillemors var som förväntat klart inom "bra-sektorn". Gårdagens lilla utflykt hade dessutom den positiva inramningen att den var helt "on the wife". Gött att leva ihop med en kapitalist. Efter lite eftermiddagskaffe med danska wienerbröd och en sexa Torres börjar det nu bli dags att ge sig ut i de köksliga regionerna och fixa till söndagssteken. Förvisso blir det ingen stek, men det är ju i alla fall söndag. Funderar på att rulla in lite späckad köttfärs i bacon och ugnssteka. Kan smaka mumma med kokt potatis. Börjar för övrigt tänka på en ny blogg med recept. Skulle kunna heta "Posslings Pikanta". Gäller väl att samla på sig lite bilder innan, så det lär väl ta sin lilla tid och det lär inte bli så tätt mellan inläggen heller. Första illustrationen tog jag iofs i fredags. Lustigt vad vidrigt det kan se ut med mat på bild. Undrar hur de skickliga fotograferna bär sig åt? Gårdagens fotografiska resultat gav mer känslan av: ska jag äta det här, eller har jag redan gjort det.
Dagens bild har också en viss aktualitet över sig. Togs efter senaste, lyckade svampexkursionen i Jämjö. Dessa trattkantareller kommer att få en huvudroll i det första inlägget på min kommande receptblogg - av det enkla skälet att de fanns med i fredagens måltid, som lär bli det första mattipset när den dagen kommer.

Tätt på given

Ja, så har man varit på födelsedagskalas. Svante fyllde - ja inte år, men väl ett halvt. Ju mindre, desto oftare, skulle man kunna säga. Lillpågen har nu börjat variera sin kosthållning och även börjat upptäcka hur olika mattyper smakar. Förvisso verkar det mesta smaka likadant. Han har även börjat bekanta sig med "knepers-världen" - d.v.s. tilltugg man vanligtvis har till pilsner, fast den biten av näringsläran får han väl vänta med. Det roliga med Svantes "ostbågar" är att de till skillnad från maten som smakar likadant faktiskt egentligen inte smakar någonting. De ser ut som packmaterial av frigolit och smakar ungefär likadant. I den nya matvärlden har det inte bara tillkommit (avsaknaden av) smakupplevelser. I den nya tiden ska det även kännas på maten - iofs en större upplevelse än den kulinariska. För en gammalt skolad verkar det lite märkligt att vänja barnen vid att man ska köra ner händerna i skaffningen. Det måste ju vara svårare att vänja sig av med olaten än att inte lägga sig till med den. Nåja, det är ju inte jag som städar köket och spolar av barnet ...
Även denna vecka har gått med en ruskig fart och det hampade sig inte bättre än att det blev två repor till Friskis och därmed två motionspass. På den negativa-bieffekt-listan hamnade därför också tvenne besök i tvättstugan. Detta gör att morgonens inlägg blir kort. Strykjärnet klickade till och ville med denna ljudeffekt påkalla min uppmärksamhet. Dessutom är det ju bara fredag, så man får väl masa sig till jobbet vad det lider också.
Dagen illustration kommer från de illustra tider då Etiska Rådet inte synade reklam. För oss i bilbranschen en tid på väggalmanackorna från företrädesvis däckfirmorna var något man såg fram emot. Inte för att jag har något emot näckrosor och blomsterängar, men i alla fall.

Lite nya grepp

Tänkte byta taktik och låta bilden illustrera själva ämnet - måhända en engångsföreteelse, men man vet ju aldrig. I lördags var en av mina äldsta och bästa vänner på besök med sin nya kärlek Gittan. De som tittade på Barnjournalen på 80-talet känner säkert igen honom. Och nej - det är inte Bengt Fahlström, även om de har ungefär lika mycket hår. Kvällens huvudämne var inte oväntat parets stundande bröllop och när, var, hur en eventuell flytt skulle kunna meddelas Gittans och Lillemors gemensamma fikakompis Gerd. Ja, detta blev ett sanslöst internt inlägg. Kanske den allra innersta kretsen fattar hur komplicerad denna fråga kan vara. Ja, inte själva bröllopet alltså. Nu kan man å andra sidan börja se fram emot midsommarhelgen även i år.
På nyhetsfronten är det eljest ganska lugnt. Jag hittade naturligtvis ingen väska på rean. Den sort jag är på jakt efter reas naturligtvis inte. Däremot hade Lillemor lite mer tur med shoppandet och kom hem med fyra nya skor.
Har även lyckats återstarta det sunda levernet med lite spinning. Ska försöka få till det åtminstone två gånger den här veckan. Den tidigare meddelade golfresan blir däremot inte som planerat. Lillemor fick ett bättre alternativ och tänker bege sig till Milano för att titta på fotboll. Huruvida detta ställer in mitt deltagande har jag ännu inte kunnat bestämma mig för. Spelsuget vill liksom inte infinna sig. Det blev ju inte en enda runda i fjol och jag tror inte jag spelade mer än max två gånger 2007 och ungefär lika mycket 2006 - ni fattar.
Nu börjar klockan närma sig kvällsprommis ner till Knutpunkten. Ska bara dra ur strykjärnssladden och linda upp mangelduken. Hade nämligen en date med maskinerna i tvättstugan igår.

Överdriven ursprungsmärkning

Det hetaste ämnet i de senaste dagarnas HD har varit kalkonmortadella. Initierat av att en muslim av misstag köpte ett paket på Lidl i tron att pålägget inte innehöll fläskkött. Förvisso stod det på innehållsdeklarationen att kalkonen bara stod för en del av själva köttinnehållet, men han var irriterad. Det hade han säkert blivit om han köpt olivmortadella också. Livsmedelsverket ansåg att det räckte med den info som fanns på paketet, men Lidl ska märka om sina pålägg för att tillfredsställa halal- och kocher-folket i alla fall.
Själv tycker jag att det går för långt ibland. Köpte ett paket flatrökt skinka härom sistens och tänkte i mitt stilla sinne att det måste väl ändå vara överkurs att ange charkuteristens sexuella läggning på förpackningen.
Veckan som sådan har varit lite upp och lite ner. I tisdags var jag uppe i Göteborg på Farbror Folkes begravning. Tyvärr är det numera mer sällan släktens samlas av andra anledningar. Annat var det förr. När man tänker på Folke tänker man på alla midsomrar i deras sommarstuga i Hjortahammar och alla aktiviteter. Det var lekar och allehanda kul tävlingar. Folke brukade bygga allehanda finurliga apparater som gästerna kunde förlusta sig med. Från början var det obligatoriskt med fotboll, men det slutade alltid med att farsan eller Stig fick halta av planen och med stigande ålder och ökat intag blev matcherna med åren allt kortare. Tror att det var Folke som inspirerade mig till de traditionstyngda tävlingarna vi under flera år hade på midsommarafton i Jämjö. Fick i alla fall tillfälle att snacka lite med kusin Tony och vi bestämde (än en gång) att bli bättre på att hålla kontakten. Får väl addera detta till mina nyårsmålsättningar.
Dagens lilla bild illustrerar hur tokigt det kan bli. De sura kärringarna demonstrerar mot alkohol. Lite av ett antiklimax att man blir mer sugen på att ta sig en "virre" än ngn av damerna.

Nyhetstorka

Jämrans osis (uttryck taget från klassiska "MADopol" - Tidningens Mads monopolspel) andra dan på raken utan morgontidning. Ringde svararen och fick veta att de inte kunde få ut ngn tidning idag (det kunde de igår) istället skulle jag bli kompenserad för en dag. Hur f-n gör de det när man har månadsvis betalnig med autogiro?
Pressvisningarna i Sth gick bra även om det var på det berömda att man hann med flyget. Vi skulle ställa ner bilarna i Värtan för vidare transport till Finland och eftersom de inte var bokade fick vi inte komma in på kajen med dom. Tiden tickade och när vi till slut hade alt under kontroll skulle vi bara hitta en taxi. Lustigt nog har de inga som står och väntar vid utskeppningskajen och det var drygt en timme innan nästa båt skulle komma in, så det var ganska tomt vid ankomstterminalen också. Lyckligtvis dök det upp en räddare som kunde ta oss därifrån. Väl på Bromma hann jag knappt sätta på mig bältet efter säkerhetskontrollen innan det var dags att borda.
Å andra sidan blev man väl förplägnad efter att ha klivit in på Helmfeltsgatan. Frugan hade dukat upp och lagom till första skål-och-välkommen-hem tuffade På Spåret igång.
Tog en repa ut till Väla på lördagsförmidddagen för att se om väskbutikerna hade några bra extrapriser på kabinbagage med plats för datorn. Min gamla har snart inga dragkedjor kvar och börjar bli kraftigt demolerad eftersom Kullaflyg inte anser att kabinbagage får vara så stora som de får enligt IATA.
Lördag är annars = Telegrafen och denna vecka fanns plats. Gunilla slöt upp och vi avslutade aftonen hos henne med Afrika-gryta, fransk avec och ett par parti casino. Söndagsvädret är inte ens si-så-där. Gråmulet, disigt och allmänt oinbjudande. Måhända kan man slumra till framför ngt skidskytte eller annat ointressant.
Nu tycker jag annars att det räcker med vinter eftersom det ändå inte är ngn vinter i år heller. Dagens lilla bild får därför visa på framtidstro och en förhoppning om snar vår och de aktiviteter vi nu ska kunna ägna oss åt när vi inte har ngn trädgård som pockar på uppmärksamhet. Vi har faktiskt börjat snacka lite löst om att starta säsongen med en golfweekend "redan" i maj.

Trångt i Tjockhult

Det är inte så lite märkligt att en stad som drar åt sig så mycket folk ska göra det så svårt för dom att ta sig fram. Ju mer man tänker på det desto mer "hönan eller ägget" blir funderingarna. Om inte så många hade velat bo här hade det ju inte varit så trångt, fast då hade staden måhända inte haft samma attraktionkraft. Det är kanske just attraktionskraften som gör att det är så trångt, men då borde ju inte så många söka sig hit eftersom det redan är för trångt. Känns som om man får lägga ner dessa funderingar och övergå till att skämma bort sin lekamen. Sturebadet har en filial här ute, så nog bjuds tillfälle till hälsa och välmående. Sicken tur att man har badbrallorna hemma. Det bjuds nämligen välmående i restaurangen också. Tror jag väljer det senare. Med på turen denna gång har jag Kjelle Karlsson - en förtjusande man i sina bättre år. Han var med och backade upp Forester-visningen i oktober också. En av denne mans beundransvärda resurser är att han hittar väldigt bra i Hufvudstaden. Just idag gick det väl så-där, men vi kom fram till slut. Lite skumt att det gick bättre första gången av de två vi tvingades genomlida för att få alla bilarna till hotellet. Nu kände jag att jag måste ge samma eloge till Carro i rättvisans heliga namn - eftersom hon var med och roddade både Impreza- och Forestervisningarna i Skåne. Kanske inte främst för hennes lokalsinne, men hon kanske också hittar i Stockholm ...
Idag har illustrationen faktiskt lite aktualitet över sig. Visserligen var det ett tag sedan den togs, men jag har i alla fall flugit idag också. Dock inte från Kastrup där denna togs senast jag lyfte därifrån. Lite skumt att bagagevagnsbolaget inte bemödat sig att byta. Det faktum att platsen är såld för en viss tid kan ju knappast räknas när bolaget inte finns längre. Återvinning på ej utnyttjad reklamtid känns ju inte heller som något som konkursförvaltaren skulle lägga ner någon tid på. Undrar hur många som tänker på Sterling (positivt eller över huvud taget) när de tänker på sin nästa flygtur.
När jag ändå är igång lägger jag ner tävlingen om vad de egyptiska männen höll på med. Eftersom det var så litet intresse behöver jag ju inte redovisa det räta svaret heller. Tji får alla nyfikna som är för lata för att skaffa sig ett lösenord till Blogger.

Vardagslunken

Nästan skönt att få åka till jobbet och "vila upp sig" efter alla helger. Denna veckan är det full fart med visningarna av Impreza Boxerdiesel. I går var det våra sex i Plejaden som agerade Stjärnorna på Häckeberga Slott. I morgon drar jag till Stockholm för fredagens lilla äventyr på Frösundavik.
Knut och Guns besök blev en höjdare på många sätt. Vi kom inte in på Telegrafen - trots att vi var vid ganska goda vigörer vid 15-tiden. Tydligen var det fler helsingborgare på alerten, så stället var fullt. Det blev en repa till O'Learys istället. Kanske inte samma höjdare med fotboll och ishockey på tv-skärmar som 60-talsmusik spelad live, men deras mozarellasticks är bättre och korgen med blandade tilltugg väl så matig och klart mer generös.
Söndagen bjussade vi upp familjen Lindén på brunch så att våra f.d. grannar fick beskåda det lilla (nåja) underverket Svante. Lite skumt att äta sill utan öl och snaps, men vad gör man inte i solidaritetens namn.
Kan bara inte undanhålla mina besökare ett av fjolårets spektakel - Père Noël Bizarre.

Back in business

Ibland vill det sig inte riktigt. Eller är det bara så att man inte riktigt vill? Ändå har det inte direkt varit stiltje på händelsefronten. Nyårsfesten var i sig värd ett eget inlägg. Vi hade vansinnigt roligt. Måhända var hempromenaden en av höjdpunkterna. Inte minst för att Staffan gick och haltade hela vägen - omedveten om att jag stoppat en ICA-kasse i hans vänstra doja. Säger kanske en del om nivån ... När det sedan blev vardag igen var det dags för nästa besök. Ungarnas gamla dagmamma Annelie var nere ett par dagar och hjälpte till att tömma vinförrådet - inklusive det hon hade med sig. Vi visade henne stan i hela sin stolthet - inte minst Telegrafen, som iofs inte hade livemusik, men väl så mycket annat. Nu har det dock jobbats ett par dagar. Kul med korta veckor. Nu är det dags att inta köket och förbereda kvällens lilla supé. Ryktet om Helsingborgs nöjesliv har spritt sig i vår gamla hemort Jämjö, så ikväll är det dags för nästa invasion. Våra kära före detta grannar Knut och Gun är på väg och har enligt rapporterna just passerat Kristianstad. Kvällen lär bli lika sen som helgen lång. Enligt anslagen ska det spelas 60-talsmusik på Telegrafen i morgon vid 15-snåret. Är vi bara uppe och respektabla vid det laget kanske det blir en liten pubrunda även denna helg. Lär väl ta och logga ut nu eftersom hönan ligger bar i köket och pockar på min uppmärksamhet. Dagens illustration får bli den händelse som såg ut som en tanke när Annelie var nere. Hennes son heter Simon och vi stod precis och snackade om honom när vi tittade på köksklockan. Vill även passa på att hälsa alla nya besökare välkomna. Lovar att bli flitigare.