Cliffhangers och olika sorters sås

Förmodligen är det ingen som legat sömnlös över att inte ha vetat hur åsnan mellan hötapparna avlöpte, men för säkerhets skull kan jag avslöja att vi avstod tv-soffan, åkte ner till Malmö, fönstershoppade och hälsade på Svante och barnen i Lund innan vi begav oss vidare till Holmeja och SORK-fest. Kul att återse de som tidigare huvudsakligen var målgrupp och som nu huvudsakligen är vänner. Lika bra för egot att höra hur mycket de saknar mig (eller min gamla roll). Lyckades få till några ackord på gitarren innan Mummelmannen tog över och hustrun vänligen skjutsade mig hem till hemmets säkerhet på Tågaborg.
Förra helgens aviserade utgång gick i såsens tecken. Vi startade kvällen på Gyllene Prag - ett litet hak vid S:t Jörgens Plats (där de påklädda statyerna står). Helt ok ställe att slinka in för en pilsner på, men kanske inte en plats som förtjänar vare sig stjärnor eller gafflar. Schnitzel på längden och tvären står på menyn - ja, eller snarare "på flatan". Huvudsakliga samtalsämnet vid bordet blev huruvida "husets" betyder kall. Detta åsyftade såsen för dem som valt béarnaise. Min tigervariant var dock både het och varm och Lillemors svampdito höll klassen.
Efter denna kulinariska upplevelse (vilket man väl kan kalla den oavsett nivån - en besvikelse är ju faktiskt också en upplevelse, som jag konstaterat i ett tidigare inlägg), var det dags för nästa överraskning. En kort promenad senare hamnade vi utanför Dunkers. Personligen hade jag nog trott vi skulle hamna på någon biograf. En snabb titt på programdisplayen avslöjade att det skulle vankas en helt annan sås, nämligen salsa. En snabb titt på klockan avslöjade att damerna haft mer i påsen. Det är nämligen inte likt dem att stressa för att komma trekvart för tidigt. Jojomen, det skulle gås på danskurs också. För mig som inte kan få till koordinationen på ett jympapass blev denna exkursion i märklig takt en totalt förvirrande lektion.
En, två, tre - fem, sex, sju. Var f-n tog fyran vägen och viss tusan ska det finnas en åtta. "Sluta tänk, räkna inte och bry dig inte om takten eller tempot", visade sig vara melodin för att få till det. Testade allt och kom till slut (genomsvettig) på att det gick att köra en vanlig "åtta" och ta bugg-steg.
Helt klart enklare då att slinka in på Hamnkrogen och ta en kvällspilsner för att återfå lite vätskebalans. Här passade Staffan på att visa lite av kvällens bevismaterial. Illustrationen visar reaktionen när det visade sig att han missat att radera några av tidigare kvällars bildmaterial.