Ja, så har man varit på födelsedagskalas. Svante fyllde - ja inte år, men väl ett halvt. Ju mindre, desto oftare, skulle man kunna säga. Lillpågen har nu börjat variera sin kosthållning och även börjat upptäcka hur olika mattyper smakar. Förvisso verkar det mesta smaka likadant. Han har även börjat bekanta sig med "knepers-världen" - d.v.s. tilltugg man vanligtvis har till pilsner, fast den biten av näringsläran får han väl vänta med. Det roliga med Svantes "ostbågar" är att de till skillnad från maten som smakar likadant faktiskt egentligen inte smakar någonting. De ser ut som packmaterial av frigolit och smakar ungefär likadant. I den nya matvärlden har det inte bara tillkommit (avsaknaden av) smakupplevelser. I den nya tiden ska det även kännas på maten - iofs en större upplevelse än den kulinariska. För en gammalt skolad verkar det lite märkligt att vänja barnen vid att man ska köra ner händerna i skaffningen. Det måste ju vara svårare att vänja sig av med olaten än att inte lägga sig till med den. Nåja, det är ju inte jag som städar köket och spolar av barnet ...
Även denna vecka har gått med en ruskig fart och det hampade sig inte bättre än att det blev två repor till Friskis och därmed två motionspass. På den negativa-bieffekt-listan hamnade därför också tvenne besök i tvättstugan. Detta gör att morgonens inlägg blir kort. Strykjärnet klickade till och ville med denna ljudeffekt påkalla min uppmärksamhet. Dessutom är det ju bara fredag, så man får väl masa sig till jobbet vad det lider också.
Dagen illustration kommer från de illustra tider då Etiska Rådet inte synade reklam. För oss i bilbranschen en tid på väggalmanackorna från företrädesvis däckfirmorna var något man såg fram emot. Inte för att jag har något emot näckrosor och blomsterängar, men i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar