Äntligen avslut

Idag ringde vår bouppteckningsman och berättade att syrran äntligen godkänt och skrivit på arvsskiftet efter farsan. Det tog henne nästan nio månader att få tummen (eller pennan) ur - var hon nu hade den. Skönt att äntligen få lägga detta bakom sig och slippa fundera mer på vad som rört sig i hennes hjärna de senaste åren. Hon har inte haft någon kontakt med någon i familjen på drygt tio år och tydligen skulle det krånglas in i det sista. Visserligen är det hennes pengar, men det borde ju vara enklare (och billigare) att ringa sin bror än att anlita jurister för att få svar.
Nu kan man bara hoppas att det blir ett avslut på vårt lägenhetsletande. Jag tog tjuren vid hornen och ringde mäklaren idag - förmodligen mitt livs dyraste telefonsamtal. Höjde budet rejält och tydligen till en nivå som han ansåg att säljarna borde acceptera. Så nu blir det till att vänta på deras reaktion. Känns lite som i en gammal Kalle Anka där Kalle är på auktion och bjuder på en papegoja som hela tiden bjuder över. Minns pratbubblan ovanför auktionsförättaren. "Såld till mannen i sjömanskostymen". Undrar om man har sjömanskostym den här gången.
Det får bli ett kort inlägg ikväll. Har en massa att göra som jag inte lyckades få gjort på ordinarie arbetstid idag. Jobbade halva natten igår och slocknade i soffan. Lyckligtvis inte med näsan på tangentbordet, för då hade texten slutat så härrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr