Ja, det var ett tag sedan. Vi har försökt sälja huset - gick inte så bra. En liten man från Anticimex med stor näsa tyckte att det luktade illa i vår källare. Min kommentar om att han hade näsan för nära munnen gick inte hem. Facit av hans protokoll blev att ingen vågade köpa huset.
Det blev till att riva ur allt "organiskt" material ur källarvåningen. Bråten fyllde två containrar. Sedan var min två månader långa ledighet slut och lösningen blev att ringa en hantverkare. Jodå - han kom dagen efter (det var i slutet av mars). Sedan har vi inte sett röken av honom - bara de dimridåer han lagt ut för att förklara varför han aldrig kommer igång.
En murare dök däremot upp och putsade en vägg. Hade blivit billigare att sätta klinkers på den. Bara färgen till 20 kvadrat gick på nästan två lakan. Till det kom de tjugo som muraren skulle ha.
Dock skymtas en ljusning. Nu har vi i alla fall lyckats få ur snickarpelle vad han ska ha för jobbet. Så - man kanske inte ska klaga. Det tog ju bara 50 dagar att få en offert.
Eftersom jag med denna nytändning har väckt liv i bloggen igen är det väl bara att hålla bågen spänd. Det finns massor att berätta om mitt nya "gräsänklingsliv". Har frugans 50-årsfirande, nya jobbet, lägenhetsletande, äckliga tvättstugor och makten över fjärrkontrollen att raportera om. Detta om ngt kan väl göra det mödan värt att titta in igen om en dag eller två?
19 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Skaffa en ny inspektör med mindre näsa så går det nog bättre!
Skicka en kommentar