... gick det med besiktningen. Den senaste Anticimex-mannen var till och med mindre kritisk än den förre. Å andra sidan fanns det ju inte särskilt mycket "avvikande lukt" att rapportera om i vår källare längre. Detta betyder ju rent praktiskt att det inte är vår källare så länge till. Nu gäller det att hålla tummarna att inget går sönder innan 15 oktober. Det blir väl till att tvätta i tunna och diska för hand ...
Fortfarande inget liv i Helmfeldtsgate-mäklaren. Undrar om han fick slaganfall av vårt bud. Lillemor är lite sur att jag la det så lågt. Iofs tror jag inte det spelar ngn större roll. Dyker det upp fler spekulanter får man väl höja lite. Annars blir det utmattningstaktik - att vänta ut säljarnas eventuella motbud.
Den häftiga lägenheten i "kaptensvillan" på Tågaborg verkar vara såld - alternativt borttagen i väntan på ny mäklare. Den var iofs alldeles för dyyyr för våra plånböcker. Fast månadskostnaden var låg, men inte så pass att det jämnade ut sig. Då hade föreningen fått skicka pengar varje månad.
I morgon tänkte jag bjuda alla närvarande på IM på tårta för att fira den stora tilldragelsen. Tyvärr kan min nalle inte ta emot MMS, så jag är nog snart den enda i släkten som inte sett det lilla livet.
Nu gäller det bara att smida planer för hur man bäst skämmer bort små barn. Det ska visst vara min generations priviligium. Leksaker som låter mycket och bara får användas hemma hos mor och far ligger bra till. Bilbana och radiostyrt får kanske avvakta ett tag. Björn fick sin första RC-bil redan i ettårsåldern. Drar mig till minnes att den var sönderkörd innan han blev stor nog att spaka själv.
Nej, nu blir det till att attackera strykbrädan. Skjortorna ser ut som om jag har sovit i dem och så kan man ju inte ha det när man ska vara respetativ (som en av mina gamla tjyvar kallade det).
Stryk och press - utan stress
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej Thomas.
När min syrra fick sin förstfödde, som jag är gudfar åt, satte jag i system att ge honom "välljudande" presenter på födelsedagar och julaftnar. Så fort den lille lärt sig greppa saker fick han ett trumset.
Nästa grej blev en elgitarr i miniformat med med en volym i maxiformat. Tyvärr så fattade syrran rätt snart att hon kunde plocka ut batterierna för att rädda sin morgonsömn på helgerna. Då hotade jag med att köpa en saxofon nästa gång. Hon kontrade med att om jag köpte en saxofon så skulle hon säga upp bekantskapen med mig.
Då fick det bli eld upphör från min sida:-)
Men bara för ett litet tag. Det kom fler ungar som också gillade att framkalla oljud med hjälp av morbror Lasse. He-he!
Grattis till barnbarnet förresten! Du kan räkna med en hel del skoj i framtiden.
Skicka en kommentar